Visserligen är det många år sedan jag jobbade som lärare, men intresset för för skolpolitik och utbildningsfrågor finns självklart kvar. Skolan är tillsammans med sjukvård och äldreomsorg de viktigaste områdena inom politiken.
Jag har just läst det senaste numret av Pedagogiska Magasinet (http://www.pedagogiskamagasinet.se/), och vill citera några ytterst träffsäkert formulerade rader ur Leif Mathiassons ledare:
"Det ska böjas i tid det som krokigt skall bli. Nu fylls skollagen på med nya bestraffningsmetoder: avstängning, skriftliga varningar, kvarsittning och så den björklundska nykonstruktionen "försittning". Utbildningsministerns repressalieretorik når nya höjder.
I hans värld är våra barn och ungdomar någon slags fientliga styrkor som ska kämpas ner och besegras. För den som bär det yttersta politiska ansvaret för skolan är det en förödande inställning.
Skolan är en resursarena - men också en social arena. En arena där barn och ungdomar formas i ömsesidigt samspel - med varandra och tillsammans med vuxna. Det kan inte styras av ett instrumentellt repressalietänkande.
Skolan ska inte vara en straffanstalt. Rektorerna ska inte vara anstalltsbefäl och lärarna ska inte vara dess vaktstyrka."
Man suckar tungt och undrar vart skolan är på väg. Inom sjukvården är det självklart att det finns evidens innan man inför nyheter. Det skulle vara intressant att veta om den avdankade majoren Björklund vet vad det begreppet innebär, och vilka vetenskapliga rön han i så fall lutar sig mot när han genomdriver reformer i skolan.
Börje Wennberg (S)
Varför är smslån så kontroversiellt?
1 år sedan
Den mannen (Major Björklund), är en katastrof för den svenska skolan. Hans reformer kommer endast att öka stressen för de som redan gör sitt bästa och bidra till ökad utslagning.
SvaraRadera/lärare