Hur blev det? Tre år med borgerligt styre

Vi rödgröna partier presenterade idag rapporten Ett år kvar till valet- tre år med borgerligt styre i landstinget

Den rapport vi nu presenterar bygger på hur landstinget har styrts under de tre senaste åren med borgerlig majoritet. Har de lyckats leva upp till sina vallöften och sina tre övergripande ledord; -Tillgänglighet, -Kvalitet, -Kostnadseffektivitet? Efter tre år kan vi konstatera att de inte lyckats åstadkomma några förbättringar, snarare sämre resultat, ökad oro och bristande förtroende. Tillgängligheten har inte ökat med undantag av telefontillgängligheten. Väntetider för undersökning och behandling har inte minskat, snarare ökat under denna period.
Det finns inga tecken på att vårdkvaliteten ökat, varken vad gäller patientbemötande eller bättre hälsa. Snarare finns oroande tecken på att tidiga insatser och det hälsofrämjande arbetet kommer i kläm i omstruktureringar och en sämre ekonomi.
Kostnadseffektiviteten har inte ökat. Kostnadsökningstakten är fortfarande hög, ekonomin är inte i balans och åtgärderna otillräckliga.

Med ett år till landstingsvalet 2010 är alternativen mycket tydliga inom sjukvårdspolitiken. Även detta val kommer att stå mellan en behovsstyrd, solidarisk sjukvård eller en högerledd markandsorientering av sjukvården. Valet kommer att stå mellan en hälso- och sjukvård som satsar på förebyggande insatser och en högerledd sjukvård som ser hälsan som en privatsak. Valet kommer att stå mellan ett rödgrönt samarbete som tror på kompetensen och kunnandet hos landstingets medarbetare och ett borgerligt alternativ där privatisering av sjukvården är ett självändamål.

Vad händer med landstinget?

Jag kan med stor tillfredsställelse se tillbaka på en intensiv men samtidigt inspirerande långhelg. Nu är helgen över och det är den grå och allt tuffare vardagen som väntar. Sverige står mitt i en jobbkris. Vi går mot massarbetslöshet. Att krisens ursprung är global gör inte att vi kan luta oss tillbaka och hoppas att den snart skall gå över. Jobbkrisen innebär att kommuner och landsting för allt mindre skatteintäkter. Regeringen har utlovat extra statsbidrag, men inte i år utan först 2010. Kan det möjligen bero på att det är valår, eller inser man inte att vi står mitt i krisen och att det är synnerligen angeläget med insatser nu för att slå vakt om välfärden.

Eller är det som allt fler misstänker att den moderatledda regeringen nu tar chansen att skära ner det svenska generella välfärdssystemet, det som har så stor trovärdighet runt om i världen? Att man passar på nu när man inte behöver motivera sitt agerande med ideologiska skäl utan kan skylla på den dåliga ekonomin.

Uppsala läns landsting har sedan 2009 års budget beslutades tappat drygt 260 miljoner kr i skatteintäkter. Dessutom går både Akademiska sjukhuset och Primärvården med kraftiga underskott. Idag har vi en negativ avvikelse mot budget på drygt 350 miljoner kr !

I ett så här allvarligt läge krävs politiskt mod från såväl majoritet som opposition. Vi i oppositionen har avstått från de alltför vanliga populistiska spelet. Vi har istället sedan mer än ett år drivit på majoriteten att Akademiskas allt snabbare ökningstakt på underskotten måste brytas. Vi har under lika lång tid efterlyst åtgärder inom primärvården för att ge dem en rimlig chans att klara ekonomin. När det gäller Akademiska sjukhuset förefaller det som om majoriteten nu insett allvaret. Återstår sedan att se om de har mod att vidta de åtgärder som kommer att behövas. När det gäller primärvården ser vi däremot inga tecken på att man förstått vilka omöjliga förutsättningar man gett den primärvård som drivs av landstinget. Primärvården själv presenterar förslag, men får inte genomföra dessa. Varför?? Är det kanske så även här att någon vill visa att den landstingsdrivna vården inte fungerar, för att få möjlighet att privatisera även hela primärvården?

Börje Wennberg (S)

Landstingets ekonomi

Som jag skrev i mitt förra inlägg är landstingets ekonomi dålig.
I måndags presenterades ekonomiska prognoser för 2009.
Om de ekonomiska besparingar som presenterats får halvbra
effekt blir det ekonomiska underskotter ca - 130 Mkr.
Om besparingsprogrammet inte får någon effekt blir
underskotter närmare - 200 Mkr!
Den viktigaste orsaken till det försämrade resultatet är att
skatteintäkterna sjunker. En annan orsak är att
de omgivande landstingen också har ekonomiska problem
och därför väljer att köpa mindre vård från Akademiska
sjukhuset än tidigare.

Vid måndagens landstingsstyrelse diskuterade ekonomin
intensivt.
Johan Edstav tyckte att Akademiska sjukhuset misskött sitt
uppdrag och vill att delegationen för att anställa personal
skulle överföras till landstingets kansli.
Läs och lyssna på Radio Upplands inslag om hurvida
antalet anställda har minskat sjukhuset eller inte
http://www.sr.se/uppland/nyheter/artikel.asp?artikel=2800124

Jonas Åsenius
Politisk sekreterare (MP)