Ett politiskt misslyckande som Erik Weiman inte vågar ta ansvar för

Det är tragiskt och smärtsamt att bevittna det fullständiga haveri som utspelar sig på Akademiska. Ekonomin är ur kontroll, kostnadsutvecklingen skenar och chefer som avgår på rullande band. Då är det något mycket allvarligt som är grundläggande fel. Erik Weiman (M) väljer åter igen att ducka.

Jag vill påstå att inget av det som hänt kom som en chock, situationen har varit ohållbar länge. Jag och många andra har vid flertalet tillfällen påtalat för den politiska ledningen att de måste agera men de har konsekvent stuckit huvudet i sanden. Akademiska och landstinget är en politiskt styrd organisation. Men avsaknaden av en tydlig, stark och ansvarstagande politisk ledning är total.

Den politiska ledningen och styrningen av landstinget är under all kritik och har så varit under en längre tid. Nu sprack bubblan. Erik Weiman och hans ledning saknar förståelse för vad som krävs och gömmer sig ständigt bakom tjänstemän och verksamhetschefer. Det är obegripligt hur han kan förhålla sig så handlingsförlamad i detta läge.

Hälso- och sjukvården måste styras och ledas genom dialog och förankring. Då skapas legitimitet och förståelse för politiska beslut vilket är en förutsättning för efterföljsamhet i verksamheten. Finanslandstingsrådet Erik Weiman har fjärmat sig från allt och alla och dirigerar hela landstinget enbart från styrelserummet. Det fungerar inte. Han förstår inte att det är den politiska ledningens huvudvärk om budgeten och målen inte förverkligas och att han måste agera när så starka signaler kommer från verksamheten.

Chefsavhoppen och den skenande kostnadsutvecklingen är ett resultat av den bristande ledning och styrning som Erik Weiman gjort sig känd för. Att vara chef i hälso- och sjukvården är fruktansvärt svårt. Då måste även politiken backa upp och se till att mål och budget är förenliga med det mandat och uppdrag som ges. Strategin att med ett leende påstå att allt är bra och att det inte finns något att oroa sig för är inte trovärdigt. Det har skadat förtroendet bland anställda där politikerföraktet har blivit kompakt. Frågan är hur långt måste det gå innan Weiman förstår allvaret i situationen?

Vivianne Macdisi Oppositionsråd (S)

Svårt läge för Akademiska sjukhuset

Senast härom dagen skrev Erik Weiman (M), landstingsstyrelsens ordförande, i en debattartikel hur bra det går för landstinget. Bästa ekonomiska resultat av alla landsting förra året. Vården utvecklas och tillgängligheten blir ständigt bättre. Verkligheten ser lite annorlunda ut.
På dagens sammanträde med landstingsstyrelsen redogjorde Akademiska sjukhuset för sin situation. Trots ett beräknat tillskott på 80 miljoner kronor från Hälso- och sjukvårds hamnar prognosen på 75 miljoner kronor i underskott. Sjukhuset gör mycket mer vård än planerat, ca 8,5 % mer, men ändå ligger uppfyllelsen på vårdgarantin på bara ca 60 procent för nybesök till specialist och för behandling. Vad ska Ackis göra? Hålla budget genom att minska på vården? Fortsätta att dra ner på personal? Eller utöka produktionen av vård ännu mer för att klara vårdgarantin? Och därmed dra på sig nya kostnader! Några klara besked från borgarna fick sjukhuset inte.
För Primärvården ligger prognosen kvar på minus 34 miljoner, för lasarettet i Enköping minus 6 miljoner och för landstingsservice (fastigheterna främst) minus 39 miljoner. Inga åtgärder föreslagna från borgarna. Detta kallar Erik Weiman för ett välskött landsting!!!
Denna oreda kommer att bestå med fortsatt borgligt styre. Får vi rödgröna ta över kommer vi att omedelbart påbörja ett arbete för balans mellan uppdrag och ekonomi med långsiktiga och rimliga förutsättningar. Vi behöver mer vård och framför allt mer av det förebyggande hälsoarbetet. Vi behöver mer av dialog och framför allt mer av delaktighet för personalen. Vi behöver mer av rättvis vård och framför allt vård baserad på befolkningens och patienternas behov. Skönt att det om 20 dagar finns en möjlighet att fixa till detta!

Sören Bergqvist, landstingsråd (V)

Gräddfiler i sjukvården, nej tack !

Mattias Johansson (C) angriper på UNT Debatt den 16 juli den rödgröna sjukvårdspolitiken och kallar den bakåtsträvande. Han lovordar samtidigt att privat finansiering skall finnas jämsides med den offentliga i vår sjukvård. Det han avstår från att berätta är att den modell han vill ha är att helt öppna för gräddfiler i den offentliga sjukvården. Den som själv har råd med en privat sjukförsäkring, eller har en arbetsgivare som betalar en sådan, kan därmed gå före dem som inte har råd. För oss socialdemokrater och övriga i den rödgröna oppositionen är det en självklarhet att det är den enskilde patientens behov som skall avgöra vem som får vård först, inte plånbokens tjocklek, goda kontakter eller annat.
Vi socialdemokrater tar inte avstånd från privata entreprenörer inom sjukvården. Vi har t.ex sedan många år ett gott samarbete med Elisabethkliniken, och vi har inte motsatt oss att ett antal vårdcentraler drivs privat. Men det måste alltid ske utifrån patienternas behov!
Vi säger däremot nej till den fria etableringsrätten. Det är medborgarna som ska välja vårdgivare – inte vårdföretagen som ska välja patienter.
Vi slår vakt om den svenska sjukvårdsmodellen. Den skall vara demokratiskt styrd och solidariskt finansierad.
Likaså slår vi vakt om att Akademiska sjukhuset skall fortsätta att vara en sammanhållen enhet, ägt av det offentliga. Vi kan inte förstå varför de borgerliga är så angelägna om att det skall vara möjligt att stycka upp och sälja ut delar eller hela universitets- och forskningssjukhus som t.ex Akademiska sjukhuset. Det är till uppenbar fördel för såväl forskning, utbildning, högspecialiserad sjukvård och akutvård om vi slipper kortsiktiga vinstintressen på våra universitets- och forskningssjukhus.

Börje Wennberg (S)
landstingsråd i opposition

Ny färdriktning för vården

Idag har vi presenterat vår alternativa budget för Landstinget i Uppsala län. Vi gör det för att tackla de utmaningar Landstinget står inför: bristande kvalitet, växande klyftor, underskotten i verksamheterna och i synnerhet den gravt försummade ledning och styrning vårt landsting varit utsatt för under den senaste mandatperioden. Vi lägger förslag för att skapa ett landsting där patientens behov står i fokus, det förebyggande hälsoarbetet är starkt, tillgängligheten god och miljöarbetet är prioriterat. Inom det rödgröna samarbetet tror vi på utvecklings­kraften inom verksamheterna och litar på kompetensen och kunnandet hos landstingets anställda. Landstingets utmaningar måste mötas med investeringar i framtidens vård.


Trots osäkerheten i det borgerliga budgetförslaget bedömer vi att det finns ett reformutrymme i storleksordningen 100 miljoner kronor. Det kan inte vara ett mål i sig att landstinget ska gå med så stort överskott som möjligt. Länets innevånare blir allt fler och allt äldre och därmed ökar också behoven av en ändamålsenlig hälso- och sjukvård på alla nivåer. Satsningar måste göras på primärvård och närvård, det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet stärkas och även kulturen och kollektivtrafiken behöver ett ekonomiskt tillskott.

För Landstinget i Uppsala län skulle en rödgrön valseger i riksdagen innebära att vi skulle ha ytterligare drygt 60 miljoner kronor till förfogande under 2011 för insatser i sjukvård, folkhälsoarbete, kollektivtrafik m.m. Det skulle innebära att vi kan;

• påbörja en utbyggnad av primärvården och närvården,
• satsa ytterligare på det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet och ställa om vårdcentraler till hälsocentraler,
• satsa på strukturförändringar som kortar ledtiderna i vårdkedjan och kapar vårdköerna,
• möjliggöra ytterligare satsningar på kollektivtrafiken.

Våra förslag står i skarp kontrast till den moderatstyrda ledningens vars främsta syfte är att göra landstinget till en marknadsplats för vårdföretagen, där det är efterfrågan som styr mer än behovet och där hälsa inte är en rättighet utan en privatsak och en handelsvara.

Läs hela vårt budgetalternativ på www.sap.se/uppsalalan

Mer och bättre personalpolitik!

Det har varit många turer och mycket tyckande kring olika förändringsförslag inom Akademiska sjukhuset. Det är svårt att ha kunskap och ta ställning till hur processerna ser ut i varje enskilt fall, men sammantaget verkar det peka på att många upplever en försämring av arbetsklimatet. Även de fackliga organisationerna signalerar samma sak. Akademiska sjukhuset har en bekymmersam ekonomi och åtgärder är nödvändiga. Det finns ett regelverk om hur samverkan med fack och personal ska ske. Det är viktigt att alla, inkl samtliga arbetsgivarföreträdare/chefer, respekterar och vårdar det systemet. Det är av största vikt för kvalitet och genomförande att det finns en reell möjlighet till insyn och påverkan innan beslut fattas.

Så börjar vår gemensamma insändare i måndagens (1/2 2010) UNT. Läs hela insändaren här.

Hotet mot Ackis!

I Uppsala har vi mycket att vara stolta över. Inte minst gäller detta Akademiska sjukhuset. I måndags hade jag förmånen att tillsammans med Thomas Östros besöka sjukhuset. Vi träffade ledningen fick en redogörelse om arbetet som bedrivs inom denna imponerande kunskapsorganisation. I över 300 år har sjukhuset varit en trygghet för uppsalaborna och patienter med mycket svåra sjukdomar från hela vår sjukvårdsregion. Det är för oss socialdemokrater en självklarhet att i alla lägen arbeta för att Akademiska sjukhuset ska ha de bästa förutsättningarna att ge en god sjukvård för innevånarna i länet.



I början av 80-talet överläts sjukhuset från staten till Landstinget i Uppsala län, med uppdrag att tillsammans med landets övriga universitetssjukhus ge högspecialiserad sjukvård, bedriva avancerad forskning och utbilda läkare och annan sjukvårdspersonal. Samtidigt delades landet in i sjukvårdsregioner, där Akademiska tillsammans med Universitetssjukhuset i Örebro fick ansvaret för Gävleborg, Dalarna, Västmanland, Södermanland, Värmland samt de egna landstingen.

Nu är den högspecialiserade vården hotad och därmed också på sikt läkarutbildningen och forskningen. En upphandling av den högspecialiserade vården för patienter från Södermanland och Västmanland sker under hösten. Avtalet går ut under nästa år. Värdet av denna upphandling är drygt 500 miljoner kronor. Om Akademiska sjukhuset skulle förlora upphandlingen blir den direkta följden personalminskning med runt 1000 tjänster. I förlängningen kan effekterna bli långt värre. Detta får inte ske! Vi måste sluta att se sjukvården som vilken handelsvara som helst, särskilt den högspecialiserade vården. Om två landsting beslutar sig för att bryta ett nära, långvarigt och tryggt samarbete för att vinna lite pengar, får det stora konsekvenser för alla innevånare i övriga län. Det är djupt oroande att på direkt fråga rörande detta höra Erik Weiman(M) säga: ”Vi har all anledning att bejaka utvecklingen eftersom den säkrar Akademiskas roll som en del i ett framstående kluster….”

Vi socialdemokrater vill fortsätta att utveckla Akademiska som ett sjukhus i världsklass.
Akademiska sjukhusets betydelse för Uppsalas utveckling och tillväxt kan och får inte underskattas!

Börje Wennberg, landstingsråd (S)

Dialog med Akademiska sjukhuset

Idag är det extra tomt här i vita huset,
det rödgröna landstingskontoret.
Landstingsråden har idag börjat en mötesserie
med Akademiska sjukhusets olika verksamheter.

Bakgrunden är att det under den borgerliga
ledning ges inte något utrymme för
dialog och diskussion med verksamheterna.
Enligt Erik Weiman (M),landstingsstyrelsens ordförande
ska landstingsstyrelsen
sitta i sitt elfenbenstorn på nedre
slottsgatan och fatta beslut.
Fysiska möten är inte nödvändligt.

Nåväl nu får alla som de vill. De
rödgröna träffa verksamheterna och
Erik Weiman få fortsätta att försöka
fjärrstyra verksamheterna från nedre
slottsgatan.
Gissa vilket som funkar bäst?...

Glada gubbar eller röda siffror

Dagen ägnar jag åt att lyssna på landstingsfullmäktige. Just nu diskuteras tertialrapporten. Finanslandstingsråd Erik Weiman (M) är nöjd över tertialrapporten som läggs fram. Framförallt är han nöjd med att rapporten innehåller 34 glada gubbar. Visserligen är de glada gubbarna fler än de sura gubbarna men man måste kanske se mer till vad som står bakom gubbarna. Att vi har en likgiltig gubbe (som kanske borde vara sur) i samband med målet om vårdgarantin på Akademiska sjukhuset är redan det illavarslande. Landstinget riskerar nu att inte få del av den vårdgarantimiljard som troligen kommer att rädda flera andra landsting runt om i landet. Att sedan ekonomin ser mycket illa ut med röda siffror är än värre.

Susanne Eriksson, politisk sekreterare (S)