Politiken och etiken

Det är bara att erkänna; jag fick ett återfall härom dagen. Ett återfall till ”skollärarrollen”, där jag gärna såg att det var lugn och ro i klassrummet och att eleverna uppträdde juste mot varandra. Men den här gången var det inte i något klassrum och det var inte heller någon elev som misskötte sig. Det var den nyvalde landstingsstyrelseordföranden Erik Weiman. Kort efter att jag inlett mitt anförande i den gruppledardebatt som alltid hålls i anslutning till beslut om kommande år budget blev det oroligt på den borgerliga sidan i fullmäktigesalen. Det pratades högt, många skrattade och det var allmänt stökigt. Värst av alla var, hör och häpna, Erik Weiman. Högt och ljudligt hånskrattar han, om det var åt mig som person, det politiska budskap jag framförde eller något annat vet jag inte. Men det spelar ingen roll. Så här uppträder man inte mot varandra, vare sig i politiken eller någon annanstans. Mobbning skall inte förekomma, allra minst från en person som fått det stora förtroendet att leda vårt landsting.
Jag hade naturligtvis inte en tanke på att Mårten Nilsson på SR Uppland spelade in när jag ”läxade upp” Erik Weiman. Men det har jag fått åtskilliga ”gliringar” om det efter sammanträdet. Bland dem som kommit fram och skrattande kommenterat radioinslaget har varit några gamla elever. ”Kul att höra att gamla takter sitter i”, sa en av de grabbar som en gång i tiden var klassen busfrö och lustigkurre. Han hade definitivt stadgat sig, men tveksamt är det däremot om något hjälper på Weiman.

Börje Wennberg (S)
Landstingsråd i opposition